Hållbarhet i byggprojekt: CSRD, klimatdeklaration, energi och taxonomi
Senast uppdaterad:
Kategori: Hub • Hållbarhet • Guide
9 min läsning
Kort svar
Hållbarhetskrav i byggprojekt kommer från flera parallella regelverk: EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda och lagen om energideklaration, lagen om klimatdeklaration, CSRD och EU-taxonomin. Kraven riktar sig mot fastighetsägare, byggherrar och deras leverantörsled och möts i förfrågningsunderlag och kontrakt.
Utforska hållbarhetsområden
CSRD och FFU
Omnibus I, skyddet för mindre företag i värdekedjan och klimatdata i förfrågningsunderlag.
HållbarhetKlimatdeklaration och GWP
Lagkrav sedan 2022. Villkor för slutbesked, avtalsstrategi och förslaget om livscykel-GWP.
MyndighetskravEPBD och energikrav 2026
Nya föreskrifter om energihushållning sedan 1 oktober 2026, med övergångsperiod.
MyndighetskravEnergideklaration
Lagkrav, ändringarna 2026, energiklass A0 och MEPS för lokalbyggnader.
HållbarhetEU-taxonomin
Gröna investeringar, DNSH-kriterier och byggprojekt.
HållbarhetLCA och livscykelanalys
Metod för klimatdeklaration och kommande GWP-krav.
Lagkrav
Hållbarhetskraven som påverkar byggprojekt 2026
Hållbarhetskraven kommer från flera parallella regelverk: EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD), lagen om klimatdeklaration, CSRD och EU-taxonomin. De har olika syften och olika adressater, så det är viktigt att hålla isär dem, även om de pekar åt samma håll: lägre energianvändning och minskad klimatpåverkan.
EPBD skulle vara genomfört senast 29 maj 2026. I Sverige gäller ändringarna i plan- och bygglagen och lagen om energideklaration sedan 1 juli 2026, och Boverkets nya föreskrifter om energihushållning och energideklaration sedan 1 oktober 2026. Lagen om klimatdeklaration har gällt sedan 2022, och Boverket föreslog i maj 2026 att den ersätts av krav på livscykel-GWP och gränsvärden i plan- och bygglagen — ett förslag som ännu inte är beslutat.
Ändringsdirektivet Omnibus I begränsar CSRD till företag med fler än 1 000 anställda och mer än 450 miljoner euro i omsättning och skyddar mindre företag i värdekedjan mot informationskrav utöver kommissionens frivilliga standarder; i Sverige är genomförandet på förslagsstadiet. EU-taxonomin anger vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara och används i hållbarhetsrapportering och vid grön finansiering.
Lagkrav
Miljökrav utöver energi och klimat
Hållbarhetskraven handlar inte enbart om energi och klimat. För att en verksamhet ska räknas som hållbar enligt EU-taxonomin får den inte orsaka betydande skada för något av de övriga miljömålen, som omfattar bland annat klimatanpassning, vatten, föroreningar, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald. Kraven på livscykel-GWP i EPBD omfattar hela livscykeln, inklusive slutskedet och nyttor utanför systemgränsen (modulerna C och D).
Praktiska råd
Våra råd
Ta med DNSH-bedömningen tidigt i projektplaneringen om projektet ska kunna redovisas eller finansieras som hållbart enligt taxonomin. Cirkulär design, materialåterbruk och selektiv rivning kan vara relevanta både för den bedömningen och för livscykelanalysen i modulerna C och D.
Ta ett helhetsgrepp när förfrågningsunderlaget skrivs. Klimatdata som behövs för klimatdeklarationen kan ofta också användas i hållbarhetsrapporteringen, och samma uppgifter behöver då bara samlas in en gång. Beskriv i underlaget inte bara energiprestanda och klimatdata utan också vad projektet förväntas visa om vatten, biologisk mångfald och materialflöden, när det är relevant för projektets finansiering eller egna mål.
Vanliga frågor
Vilka hållbarhetsregler gäller för ett typiskt byggprojekt?
De viktigaste är lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, som gäller sedan 2022, och lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, som ändrades den 1 juli 2026 för att genomföra EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). Boverkets nya föreskrifter om energihushållning och energideklaration gäller sedan 1 oktober 2026. För de största företagen tillkommer hållbarhetsrapportering enligt CSRD och taxonomiupplysningar enligt EU-taxonomin. Kraven överlappar men styrs av olika regelverk.
Hur påverkar hållbarhetskraven förfrågningsunderlag och kontrakt?
Klimatdeklarationen är ett villkor för slutbesked, så byggherren behöver avtalsvis reglera vem som tar fram klimatdataunderlaget och när. Företag som hållbarhetsrapporterar kan behöva utsläppsdata från leverantörskedjan, men mindre företag i värdekedjan har ett skydd mot långtgående informationskrav. Energideklarationen och kommande minimikrav för befintliga lokalbyggnader påverkar fastighetsägarens långsiktiga förvaltning.
Vad är skillnaden mellan klimatdeklaration och energideklaration?
Klimatdeklarationen redovisar växthusgasutsläpp under byggskedet (modulerna A1–A5) och måste vara inlämnad före slutbeskedet — annars kan kommunen bara ge ett interimistiskt slutbesked. Energideklarationen redovisar byggnadens energiprestanda under drift och krävs bland annat när en byggnad uppförs, säljs eller hyrs ut. De är separata lagstadgade dokument med olika syften och tidpunkter.
Avgränsning och källor
Observera: GemerAI är ett AI-stöd för strukturerad dokumenthantering. Informationen utgör inte juridisk rådgivning. För aktuella författningstexter, se Boverkets officiella publikationer och svensk lagstiftning.
Källor: Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, lag (2006:985) om energideklaration för byggnader i lydelse enligt SFS 2026:744, Boverkets föreskrifter (BFS 2026:9) om energihushållning och värmeisolering i byggnader, Boverkets rapport 2026:16, direktiv (EU) 2024/1275, förordning (EU) 2020/852, direktiv (EU) 2022/2464 och (EU) 2026/470, SOU 2026:27. Se respektive artikel för detaljer.