LCA och livscykelanalys i byggprojekt

Lagkrav

LCA som metod och dess roll i klimatdeklarationen

LCA (livscykelanalys) är en metod, inte ett lagkrav i sig. Enligt Boverket ligger livscykelanalyser till grund för klimatdeklarationen, och ett av syftena med reglerna om klimatdeklaration är att öka kunskapen om LCA i byggsektorn.

En byggnads livscykel delas in i moduler: A (produkt- och byggskedet, A1–A5), B (användningsskedet), C (slutskedet: rivning och avfallshantering) och D (nyttor och belastningar utanför systemgränsen, till exempel återbruk). Den nuvarande klimatdeklarationen omfattar enbart modulerna A1–A5 enligt SS-EN 15978:2011. Det är frivilligt att beräkna hela livscykeln, men bara A1–A5 redovisas i deklarationen.

Klimatpåverkan anges som GWP (Global Warming Potential) i koldioxidekvivalenter. Klimatdata får hämtas från Boverkets klimatdatabas eller vara specifika för byggprodukterna, till exempel från en EPD. Klimatdata för energi och bränsle hämtas alltid från databasen.

Lagkrav

EPD och produktspecifik klimatdata

En EPD (Environmental Product Declaration, miljövarudeklaration) beskriver en byggprodukts miljöpåverkan och tas fram med LCA-metodik. Klimatpåverkan anges per deklarerad eller funktionell enhet, till exempel per kubikmeter betong.

EPD är inget lagkrav för varje byggmaterial. Data från Boverkets klimatdatabas är ett tillåtet alternativ. Enligt Boverket är databasens värden för byggprodukter konservativt satta, cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att stimulera användning av specifika klimatdata. Valet mellan EPD och generiska data är alltså en fråga om noggrannhet och om vilket värde man vill kunna deklarera, inte om laglydnad.

Produktspecifika data kan också användas i företags hållbarhetsrapportering, där utsläpp i värdekedjan ingår i standarden om klimat (ESRS E1).

Lagkrav

LCA bortom klimatdeklarationen — modul B, C, D och cirkularitet

Kraven på livscykel-GWP i EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda flyttar fokus från byggskedet till hela livscykeln. Enligt Boverkets rapport 2026:16 ska livscykel-GWP enligt den delegerade EU-förordningen (EU) 2026/52 redovisas med indikatorn GWP-total, separat för bland annat A1–A3, A4–A5, B1–B4, B6, C1–C4 och D. Modul C omfattar slutskedet — rivning, transport och avfallsbehandling — och modul D nyttor och belastningar utanför systemgränsen, till exempel från återbruk och återvinning.

Cirkulär design och selektiv rivning påverkar resultaten i modul C och D. Storleken på påverkan är projektspecifik och beror på materialval, rivningsmetoder och tillgången till återbruk. Generella procentsatser för minskad klimatpåverkan genom cirkularitet bör därför inte anges utan ett projektspecifikt beräkningsunderlag.

Cirkulär ekonomi är också ett av de sex miljömålen i EU-taxonomin, och den som vill få ett byggprojekt klassat som hållbart behöver visa att det inte orsakar betydande skada även för det målet. LCA, taxonomin och krav på cirkularitet hänger alltså ihop.

Lagkrav

Kommande krav: livscykel-GWP och gränsvärden

Direktivet (EU) 2024/1275 kräver att livscykel-GWP beräknas och redovisas från 1 januari 2028 för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader, och att medlemsstaterna har gränsvärden senast 1 januari 2030. Boverket lämnade i maj 2026 sitt förslag till regeringen: lagen om klimatdeklaration upphävs och kraven förs in i plan- och bygglagen, med gränsvärden från 2030 som avgränsas till byggskedet (A1–A5).

Boverkets förslag är inte beslutad rätt. Riksdagen och regeringen har ännu inte beslutat hur kraven ska se ut i Sverige, men direktivets datum gäller oavsett.

Praktiska råd

Våra råd

Beställare som vill förbereda sig kan redan nu begära livscykeldata för fler moduler än A1–A5 i sina förfrågningsunderlag, så att leverantörskedjan vänjer sig vid att ta fram den. Ange att uppgifterna efterfrågas utöver dagens lagkrav. För det bredare regelsammanhanget, se guiden om EPBD och energikrav 2026.

Vanliga frågor