CSRD i byggbranschen 2026: Kedjeeffekt och value chain cap

Lagkrav

Omnibus I — vad som har ändrats

Två separata EU-beslut har ändrat CSRD. Det första var direktiv (EU) 2025/794 av den 14 april 2025, det så kallade stop-the-clock-direktivet, som sköt upp rapporteringskravet med två år för de företag som skulle ha börjat rapportera i andra och tredje vågen. Det ändrade inte vilka företag som omfattas, bara när de ska börja. I Sverige genomfördes uppskjutandet genom lagändringar som trädde i kraft den 31 december 2025.

Det andra är direktiv (EU) 2026/470 av den 24 februari 2026, Omnibus I, som trädde i kraft i mars 2026. Det begränsar kravet på hållbarhetsrapportering till företag med i genomsnitt fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro. Båda villkoren måste vara uppfyllda.

Företag som fortfarande överskrider gränserna ska rapportera och kan behöva utsläppsdata från sina leverantörskedjor. Enligt utredningen bakom det svenska förslaget (SOU 2026:27) väntas cirka 150–200 svenska företag överskrida de föreslagna gränsvärdena. Behovet av hållbarhetsdata från underentreprenörer och leverantörer finns alltså kvar hos de största aktörerna, men det regleras nu annorlunda.

Lagkrav

Kedjeeffekten och skyddet för mindre företag

Ett rapporterande företag ska redovisa information inte bara om den egna verksamheten utan också om sin värdekedja. För en byggherre som rapporterar enligt standarden om klimat (ESRS E1) kan det innefatta utsläpp från köpta material, transporter och underentreprenörers tjänster.

Omnibus I inför samtidigt ett skydd för mindre företag i värdekedjan (value chain cap). Ett skyddat företag — i det svenska förslaget ett företag med i genomsnitt högst 1 000 anställda — får vägra att lämna information som går utöver kommissionens frivilliga standarder, när den begärs för hållbarhetsrapporteringen. Enligt den svenska lagrådsremissen ska det rapporterande företaget dessutom upplysa det skyddade företaget om vilken information det inte är skyldigt att lämna, och får normalt förlita sig på en skriftlig egenförsäkran om att företaget är skyddat.

De frivilliga standarderna fastställs av kommissionen genom en delegerad akt, som kommissionen antog den 3 juli 2026. Den utgår enligt utredningen i sak från de frivilliga standarder som redan finns för små och medelstora företag. Rapporteringsbehovet är alltså reellt, men möjligheten att kräva data av mindre leverantörer för rapporteringen är begränsad.

Enligt det svenska förslaget är ett avtalsvillkor som syftar till att uppfylla ett krav på hållbarhetsrapportering ogiltigt till den del det kräver att ett skyddat företag lämnar mer än de frivilliga standarderna. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 19 mars 2027, samma dag som direktivet senast ska vara genomfört. Förslaget är ännu inte beslutat av riksdagen.

Avtalsvillkor

Rapporteringskrav och projektkrav i förfrågningsunderlaget

I förfrågningsunderlag förekommer i praktiken två slags krav på klimatdata, och de styrs av olika regler.

Rapporteringskrav är krav på information som begärs av leverantörer för beställarens hållbarhetsrapportering. De begränsas av skyddet för mindre företag: ett skyddat företag kan vägra att lämna mer än de frivilliga standarderna, och enligt det svenska förslaget är ett avtalsvillkor som kräver mer ogiltigt till den delen.

Projektkrav är krav på klimatdata som ingår i förfrågningsunderlaget som en del av projektets villkor, till exempel uppgifter som behövs för byggnadens klimatdeklaration. Skyddet i det svenska förslaget gäller information som begärs i syfte att uppfylla kraven på hållbarhetsrapportering, så ett krav med ett annat syfte faller utanför ordalydelsen. Hur gränsen dras när samma data används för båda ändamålen är ännu inte prövat.

Praktiska råd

Våra råd för proportionerlig kravställning

Formulera klimatdatakrav med omsorg och proportionalitet. Det finns ett legitimt behov av data både för rapportering och för projektets egna hållbarhetsmål, men ett krav som går utöver de frivilliga standarderna och motiveras av rapporteringen kan bli ogiltigt mot ett skyddat företag, och ett krav utan tydlig motivering är svårare att få gehör för.

Skilj i förfrågningsunderlaget mellan krav som motiveras av hållbarhetsrapporteringen och krav som motiveras av projektet. Skillnaden har betydelse eftersom regelverken skiljer sig: rapporteringsmotiverade krav omfattas av skyddet för mindre företag, medan projektkrav styrs av allmän avtalsrätt och villkoren i kontraktet.

Ställ samma fråga om varje klimatdatakrav: motiveras kravet av hållbarhetsrapporteringen (begränsat av skyddet för mindre företag) eller av projektet? Skriv ut svaret i förfrågningsunderlaget.

Ange i varje klimatdatakrav: vilket dataomfång som krävs (vilka livscykelmoduler), i vilket format, vid vilken tidpunkt, vem som sammanställer, vilka följder utebliven leverans får och hur ändringar och kompletteringar hanteras.

Ange vilken data som behövs, i vilket format, vid vilken projektmilstolpe och vad som händer om den inte levereras. Tydligheten gynnar båda parter: underentreprenören vet vad som förväntas och beställaren kan följa upp kravet.

Bygg in flexibilitet i upphandlingsprocessen. De svenska reglerna är inte beslutade, och kommissionens förenklade ESRS och frivilliga standarder antogs först i juli 2026, så detaljerna kan fortfarande ändras under 2026 och 2027.

Vanliga frågor