Klimatdeklaration 2026: Lagkrav, slutbesked och avtalsstrategi

Lagkrav

Klimatdeklaration som lagkrav och villkor för slutbesked

Klimatdeklaration är inget kommande krav. Det har gällt sedan 1 januari 2022 enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, för byggnader där bygglov har sökts från och med det datumet. Det är byggherren som ansvarar för att deklarationen upprättas och registreras hos Boverket.

Enligt 10 kap. 34 § plan- och bygglagen kan byggnadsnämnden ge slutbesked först när byggherren har visat att en klimatdeklaration har lämnats in, eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en. Utan inlämnad deklaration kan nämnden enligt Boverket bara ge ett interimistiskt slutbesked. Boverket är tillsynsmyndighet och får ta ut en sanktionsavgift om byggherren har lämnat oriktiga uppgifter och skäligen borde ha insett det. Avgiften är ett prisbasbelopp plus 0,001 prisbasbelopp per kvadratmeter bruttoarea, högst tio prisbasbelopp (592 000 kronor med 2026 års prisbasbelopp).

Deklarationen omfattar byggskedet (modulerna A1–A5): råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet samt transport till byggplatsen och bygg- och installationsprocessen. Lagen undantar bland annat byggnader med en bruttoarea på högst 100 kvadratmeter, byggnader för industri- eller verkstadsändamål, jord- och skogsbruksbyggnader, byggnader med tidsbegränsat lov för högst två år och byggnader för totalförsvaret. En privatperson som bygger utanför näringsverksamhet behöver inte klimatdeklarera.

Byggherren får använda data från Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukterna, till exempel från en EPD. Enligt Boverket är databasens värden för byggprodukter konservativt satta, cirka 25 procent högre än genomsnittet, för att det aldrig ska löna sig att välja generiska data framför specifika för produkter med hög klimatpåverkan. Klimatdata för energi och bränsle hämtas alltid från databasen. EPD är alltså inget generellt lagkrav, men den som har specifika data får normalt ett lägre deklarerat värde.

Avtalsvillkor

Slutbeskedet och kontraktet — två skilda spår

Det finns två separata spår som ofta blandas ihop i praktiken. De verkar oberoende av varandra och får olika följder.

Slutbeskedet: Byggnadsnämnden kräver att klimatdeklarationen är inlämnad innan den ger slutbesked. Det är ett offentligrättsligt krav som byggherren måste uppfylla oavsett vad kontraktet mellan parterna säger.

Kontraktet: Ett entreprenadkontrakt reglerar typiskt när entreprenaden är färdigställd, hur slutbesiktningen går till och vad en försening kostar. Ingenting kopplar automatiskt ihop de två spåren: en försenad klimatdeklaration ger inte i sig rätt till förseningsvite, om inte kontraktet säger det.

Lagkrav

Kommande krav: livscykel-GWP 2028 och gränsvärden 2030

EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EU) 2024/1275 kräver att livscykel-GWP beräknas och redovisas i energideklarationen från 1 januari 2028 för nya byggnader med en användbar golvyta över 1 000 kvadratmeter och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader. Senast 1 januari 2030 ska medlemsstaterna också ha gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan.

Boverket lämnade i maj 2026 sitt förslag till regeringen (rapport 2026:16). Förslaget är att lagen om klimatdeklaration upphävs och att beräkning och redovisning av klimatpåverkan i stället blir ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen, som byggnadsnämnden kontrollerar i bygglovsprocessen. Gränsvärden föreslås från 2030, differentierade efter byggnadstyp: 150–250 kg CO₂e per kvadratmeter bruttoarea för byggnadskategorier med referensvärden och 295 kg för övriga byggnader, avgränsat till byggskedet (A1–A5). Detta är ett förslag, inte beslutad rätt. Riksdagen och regeringen har ännu inte beslutat om de svenska reglerna.

Förslaget innebär att betydligt mer data om byggnaden behöver samlas in än i dag: hela livscykeln och i princip hela byggnaden ska ingå i redovisningen.

Lagkrav

CSRD och klimatdeklaration — skilda regelverk

Klimatdeklarationen och hållbarhetsrapporteringen enligt CSRD är två separata regelverk. Klimatdeklarationen gäller en enskild byggnads byggskede. Hållbarhetsrapporteringen gäller ett företags verksamhet och värdekedja, och den som rapporterar enligt standarden om klimat (ESRS E1) kan behöva utsläppsdata från leverantörer.

Inget av regelverken gör EPD till ett generellt krav för varje material. Valet mellan EPD och generiska data är en fråga om noggrannhet och om vilket värde man vill kunna deklarera, inte om laglydnad.

Även EPBD hänger ihop med klimatdeklarationen: direktivet kräver att nya byggnader ägda av offentliga organ är nollutsläppsbyggnader från 1 januari 2028 och att alla nya byggnader är det från 1 januari 2030, och samma direktiv är grunden för kraven på livscykel-GWP.

Praktiska råd

Våra råd för förfrågningsunderlaget

Koppla klimatdataunderlaget till något som har en följd i kontraktet: slutdokumentationen, överlämnandet, en förutsättning för slutfakturan eller en egen dokumentationsmilstolpe. En separat dokumentationsmilstolpe brukar vara tydligare än att knyta följden till en godkänd slutbesiktning, eftersom besiktningen prövar utförandet snarare än leveransen av underlag.

Ange vem som tar fram vilka uppgifter, i vilket format och när, och vad som händer om de inte levereras. Utan en sådan reglering kan beställaren som byggherre bära lagkravet utan att ha något avtalsverktyg för att få in underlaget.

En beställare som vill förbereda sig kan redan nu begära klimatdata för fler livscykelmoduler än A1–A5 i förfrågningsunderlaget, även om det ännu inte är ett lagkrav. Det bygger upp vanan i leverantörskedjan och gör övergången enklare när kraven väl är beslutade. Ange i så fall att uppgifterna efterfrågas utöver lagkravet, så att det inte blandas ihop med det som krävs för slutbeskedet.

Den som behöver klimatdata för både klimatdeklaration och hållbarhetsrapportering kan formulera förfrågningsunderlaget så att samma uppgifter samlas in en gång, i ett format som fungerar för båda ändamålen, i stället för att ställa parallella krav.

Vanliga frågor