Byggherreansvar: Vad ansvarar byggherren för i byggprojekt?

Lagkrav

Byggherrens ansvar enligt PBL

Byggherrens ansvar enligt PBL är offentligrättsligt: det gäller gentemot samhället och byggnadsnämnden. Sedan 1 juli 2026 anger lagen uttryckligen att ansvaret också omfattar den projektering som ligger till grund för åtgärden (PBL 10 kap. 5 §). Vid lov- och anmälningspliktiga åtgärder ska byggherren se till att åtgärden kontrolleras enligt kontrollplanen och avfallshanteringsplanen (10 kap. 5 a §).

Ansvaret gäller oavsett entreprenadform. Ett startbesked ger byggherren rätt att påbörja åtgärden, men påverkar enligt Boverket inte byggherrens ansvar för att de tekniska egenskapskraven uppfylls.

Boverkets nya byggregler bygger på funktionskrav: de anger vilka funktioner och egenskaper som ska uppnås men i huvudsak inte hur. Projekteringen ska utföras fackmässigt och dokumenteras om det inte är obehövligt. Enligt Boverkets vägledning ska projekteringshandlingarna ha en sådan kvalitet att en fackman kan utläsa vad som ska byggas och bedöma om kraven uppfylls.

Avtalsvillkor

Totalentreprenad och funktionskrav: vad avtalet reglerar

Entreprenörens ansvar är avtalsrättsligt och regleras i kontraktshandlingarna. I en totalentreprenad tar entreprenören genom avtalet på sig ansvar för projektering och utförande gentemot beställaren. Byggherren får då en avtalspart som svarar för arbetet, men det ansvar som PBL lägger på byggherren följer inte med till entreprenören.

I en totalentreprenad anger beställaren normalt funktioner och egenskaper snarare än tekniska lösningar. Hur entreprenören ska redovisa att funktionerna uppnås, och vilka handlingar och kontrollresultat som ska lämnas till beställaren, är sådant avtalet behöver reglera för att byggherren ska kunna visa kravuppfyllnad mot byggnadsnämnden.

Lagkrav

Kontrollplan, kontroll och slutbesked — vad byggherren måste visa

Byggherrens ansvar är nära knutet till kontrollplanen enligt PBL. Byggherren ska se till att åtgärden kontrolleras enligt den kontrollplan som fastställts i startbeskedet (PBL 10 kap. 5 a §).

För slutbesked ska byggherren visa att kraven enligt lovet, kontrollplanen, avfallshanteringsplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor är uppfyllda, och att klimatdeklaration har lämnats in där den krävs (PBL 10 kap. 34 §). Sedan 1 juli 2026 är det tydliggjort att ett slutbesked inte hindrar nämnden från att ingripa om det senare visar sig att ett krav inte är uppfyllt.

Praktiska råd

Praktiska råd: otydliga krav, gränsdragning och uppföljning

Vi rekommenderar att funktionskraven formuleras så att de går att verifiera, oavsett vem som projekterar. Ett krav som inte säger vad som ska uppnås eller hur det ska kontrolleras blir svårt att följa upp både mot entreprenören och mot byggnadsnämnden.

Otydliga funktionskrav skapar tolkningsfrågor: vad ska uppnås, och hur visas det? Sådana frågor blir lätt tvister om vad som ingick i åtagandet.

Överdetaljerade krav kan i stället sudda ut gränsen mellan beställarens och entreprenörens ansvar. När beställaren styr de tekniska lösningarna långt blir det oklart hur långt entreprenörens ansvar för fackmässigt utförande sträcker sig. Sikta på krav som är tydliga men lämnar utrymme för entreprenörens kompetens.

Dokumentation som sammanställs i efterhand, eller kompletteras sent, gör det svårare att visa att kraven är uppfyllda och kan fördröja slutbeskedet. Begär därför löpande in kontrollresultat från entreprenören.

Se till att varje krav i handlingarna går att spåra till en dokumenterad kontroll: vem kontrollerade, när och mot vilket krav.

Vanliga frågor