Arbetsmiljöplan AMP: Krav, innehåll och koppling till förfrågningsunderlaget

Lagkrav

När en arbetsmiljöplan krävs och vad den ska innehålla

Kravet på arbetsmiljöplan följer av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:3 Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter, som gäller sedan 1 januari 2025. En skriftlig plan ska upprättas om något arbete med särskild risk ska utföras — till exempel arbete där det finns risk att falla två meter eller mer, rivning av bärande konstruktioner eller arbete där fordonstrafik passerar — eller om bygget är så stort att förhandsanmälan krävs, det vill säga om arbetet beräknas pågå längre än 30 arbetsdagar och sysselsätta fler än 20 personer samtidigt vid något tillfälle, eller om det totala antalet persondagar beräknas bli fler än 500 (11 kap. 2 och 12 §§).

Arbetet med planen ska påbörjas tidigt i planeringen och projekteringen, och planen ska vara upprättad innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas (2 kap. 21 §, 3 kap. 14–15 §§, 11 kap. 3 §). Därefter ska den finnas tillgänglig på byggarbetsplatsen, på papper eller digitalt, så att alla som arbetar där kan ta del av och förstå de delar som berör dem (11 kap. 5 §). Om en plan som krävs saknas när arbetet börjar kan byggherren och BAS-P få betala sanktionsavgift — 50 000 kronor om projektet kräver förhandsanmälan, annars 10 000 kronor. Samma belopp gäller för BAS-U om planen inte hålls tillgänglig. Se även BAS-P och BAS-U enligt AFS 2023:3.

Syftet med planen är att förebygga arbetsmiljörisker i byggskedet; den ska fungera som ett styrande dokument för hur arbetsmiljöarbetet bedrivs och hur aktörerna samordnas (11 kap. 6 §). Den ska bland annat beskriva hur arbetsmiljöarbetet organiseras, med kontaktuppgifter och rutiner, innehålla gemensamma ordnings- och skyddsregler, beskriva åtgärder för arbeten med särskild risk och — om annan verksamhet pågår på platsen — ange hur samordningen ska gå till (11 kap. 7–12 §§). Omfånget ska motsvara projektets storlek, komplexitet och risknivå.

Lagkrav

AMP och kontrollplan enligt PBL — olika dokument, olika grunder

AMP och kontrollplanen enligt plan- och bygglagen (PBL) ersätter inte varandra. Kontrollplanen gäller kontrollen av att åtgärden uppfyller de krav som gäller för den: byggherren ska se till att det finns en plan som anger bland annat vilka kontroller som ska göras och vem som ska göra dem (PBL 10 kap. 6 §). AMP gäller arbetsmiljön för dem som utför arbetet.

Ansvaret skiljer sig också. AMP upprättas av BAS-P och hålls uppdaterad av BAS-U, medan förslaget till kontrollplan tas fram av byggherren med hjälp av kontrollansvarig och normalt fastställs av byggnadsnämnden i startbeskedet (PBL 10 kap. 11 och 24 §§). Se kontrollplan PBL.

Lagkrav

AMP som levande dokument — uppdatering och överlämning

Planen ska utvecklas löpande och vid varje tidpunkt bygga på det som är känt i projektet; ändras projekteringen eller produktionsplaneringen ska planen uppdateras (11 kap. 3–4 §§). Innan BAS-P lämnar över planen till BAS-U ska det som är känt vid överlämningen ha arbetats in, och överlämningen ska ske på ett strukturerat sätt där identifierade risker och föreskrivna åtgärder förklaras (3 kap. 16 §, 11 kap. 15 §).

BAS-U ska uppdatera planen utifrån hur arbetet går, de förändringar som har inträffat och de arbetsmetoder som faktiskt används, och när det inträffar en ändring som har betydelse för arbetsmiljön (4 kap. 29 §). Byts BAS-P eller BAS-U ut under projektet ska planen och arbetsmiljöarbetet i övrigt lämnas över på nytt (2 kap. 23 §).

BAS-U:s introduktion av dem som ska arbeta på byggarbetsplatsen ska minst ta upp de gemensamma ordnings- och skyddsreglerna, aktuella risker och riskzoner, genomförda och planerade åtgärder, hur man gör om det uppstår risker som inte är hanterade och andra relevanta delar av planen (4 kap. 15 §). Se även byggherreansvar.

Avtalsvillkor

AMP i förfrågningsunderlag och kontrakt

Förfrågningsunderlag och kontrakt brukar ange vem som upprättar planen, vem som uppdaterar den, hur överlämningen mellan BAS-P och BAS-U ska gå till och hur planen hålls tillgänglig på arbetsplatsen under hela byggskedet.

Vid totalentreprenad regleras normalt om arbetet med planen ingår i totalentreprenörens åtagande eller stannar hos beställaren, hur BAS-U rapporterar avvikelser och hur ofta planen stäms av med beställaren.

Praktiska råd

Våra råd

Se till att projektorganisationen känner till skillnaden mellan arbetsmiljöplanen och kontrollplanen. Blandas de ihop riskerar både arbetsmiljökraven och de tekniska egenskapskraven att hanteras fel.

Håll överlämningen från BAS-P till BAS-U som ett möte och dokumentera vad som gicks igenom, även om föreskriften bara kräver att överlämningen sker strukturerat.

Bygg in planen i kontraktsstrukturen i stället för att låta den existera vid sidan av entreprenadavtalet. Det minskar risken för oklarheter om vem som ansvarar för vad.

Vanliga frågor